Pepparmynta ? Mentha x piperita L. är en ört rik på essentiell olja. Den har många olika användningsområden, allt ifrån olika skönhetsprodukter till naturmedicin. Pepparmynta är en hybrid mellan M.

I detta examensarbete behandlas historien bakom vitlöken och vilka olika hälsoeffekter vitlöken har på vår kropp. En stor del av arbetet består av förutsättningarna för hur odling av vitlök går till, det behandlas också en del olika egenskaper hos olika sorter.De olika momenten som jordbearbetning och plantering behandlas. Lämpliga metoder för gödsling, växtskydd, liksom skörd och lagring beskrivs.Nackdelen med vitlöksodlingen är att mycket arbete fortfarande utförs förhand och det blir både en dyr och fysiskt krävande gröda att odla. De största odlarna har maskiner till de olika momenten som i vissa fall är inköpta från utlandet, oftast Frankrike men många maskiner är byggda av lantbrukarna själva.Till sist tar jag upp lite hur jag skulle vilja marknadsföra vitlöken om jag skulle sälja den i gårdsbutiken hemma på min föräldragård.Jag tror att vitlöken kan vara en intressant gröda att odla för mig i framtiden hemma på gården, vi har ex jordart som skulle fungera och en gårdsbutik som behöver få ett utökat sortiment för att behålla kunderna. Men man skall nog inte ha mer areal än att man kan sälja det i gårdsbutiken, odla till grossister är nog inte lönsamt med tanke på att man bör kunna leverera vitlök året runt till dem och det kan bli svårt..

MKB fastighets AB förvaltar stora delar av Malmö stads utrymmen vilket ger dem stort inflytande och möjlighet att utveckla stadsmiljön. Det finns intresse bland aktörer, bland annat Odla i stan, att visa på fördelar med stadsodling/ boendenära odling. Forskning kring stadsodlingens värde behövs för att motivera stadsodlingsprojekt och anställningar nu och i framtiden. Denna studie utreder vilka värden som skapas av stadsodlingen i stadsdelen Rosengård i Malmö och hur det kan gynna de fastighetsägare som verkar i området. Begreppet stadsodling började användas i Sverige runt 2009 men det finns en tradition att odla i staden för egen konsumtion.

Trenden pekar på att det i dagens städer blir allt viktigare att kunna odla, då många längtar efter egenodlade grödor. En balkong är för många det enda stället att skapa sin egen privata oas och så länge som balkongen i fråga har de rätta förutsättningarna, så finns det inga hinder för att kunna göra detta. I mitt arbete tar jag upp och visar på olika möjligheter att kunna odla de frukter och bär som många förknippar med en större trädgård. De växtslag jag har valt att inrikta mig på är hallon (Rubus idaéus), jordgubbar (Fragaria x ananassa), äpple (Malus domestica) och körsbär (Prunus avium), då dessa växtslag är några av de som jag själv förknippar med min barndoms trädgårdar. Förutom en generell del om balkongodling, så presenteras i arbetet växtbeskrivningar och odlingsinformation om dessa växtslag.

Trenden pekar på att det i dagens städer blir allt viktigare att kunna odla, då många längtar efter egenodlade grödor. En balkong är för många det enda stället att skapa sin egen privata oas och så länge som balkongen i fråga har de rätta förutsättningarna, så finns det inga hinder för att kunna göra detta. I mitt arbete tar jag upp och visar på olika möjligheter att kunna odla de frukter och bär som många förknippar med en större trädgård. De växtslag jag har valt att inrikta mig på är hallon (Rubus idaéus), jordgubbar (Fragaria x ananassa), äpple (Malus domestica) och körsbär (Prunus avium), då dessa växtslag är några av de som jag själv förknippar med min barndoms trädgårdar. Förutom en generell del om balkongodling, så presenteras i arbetet växtbeskrivningar och odlingsinformation om dessa växtslag.

Detta examensarbete innehåller ett pilotförsök för odling av Luffa cylindrica, svampgurka i kallväxthus vid Alnarps Trädgårdslaboratorium från 1 maj till 30 oktober, 2009. Syftet var att undersöka möjligheten att odla fram säljbara frukter och frön från detta växtslag i Sverige. L. cylindrica odlades i tre omgångar med såtidpunkter 1 maj, 1 juni och 1 juli. För varje omgång fördes anteckningar om plantornas utvecklingsfaser, mätningar av ackumulerad vattengiva och näringstillförsel. Registreringar gjordes av skadedjursangrepp, tillväxt av planta och frukt.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 15 hp, 2015.

Så som miljön ser ut idag och med de ständiga påminnelserna om farliga koldioxidutsläpp, tyckte vi att det var intressant att Kristianstad Kommun ville ha hjälp att beräkna om det var kommersiellt lönsamt att börja odla bladvass. Vi har genomfört vår uppsats med tanke på att få en överblick över hur den svenska bioenergimarknaden ser ut idag och att också ta fram en kalkyl över de kostnader och intäkter en kommersiell bladvassodling kan generera. För att nå fram till vårt syfte var vi givetvis tvungna att sätta oss in i ämnet, och detta skedde genom en mängd datainsamling av olika slag, litteratur-, rapport-, och artikelstudier samt intervjuer.Vårt insamlade material kunde vi sedan applicera på vår teori. För att vi skulle få något att jämföra med har vi också gjort likadana ekonomiska kalkyler för salix och rörflen. Salix, rörflen och bladvass är tre relativt likvärdiga energigrödor, därför valde vi just dessa för jämförelse.

Soja är den mest använda proteinkällan till fjäderfä i Sverige och mycket soja importeras i dagsläget. Då soja nämns mycket ur klimatsynpunkt, skövling av regnskog, minskad biologisk mångfald, är användning av svenskodlade proteinfodermedel som ärt, åkerböna och lupin av intresse. Ur odlingssynpunkt är ärt, åkerböna och lupin bra grödor i växtföljden då de är bra förfrukter. De passar även bra att odla i kallare klimat vilket gör dessa grödor intressanta att odla som proteinfodermedel i Sverige. Dock begränsas användningen pga.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 15 hp, 2015..

Jordbruket står inför en rad utmaningar ? både i Sverige och globalt. Några av de viktigaste är att minska utsläppen av växthusgaser och förhindra kväveläckage. Genom att odla baljväxter som fixerar sitt eget kväve minskas behovet av gödsling med syntetiskt kväve och därmed också risken för övergödning av vattendrag, sjöar och hav. Om en fånggröda används efter baljväxten minimeras risken för urlakning ytterligare.

Mikroalger har en förmåga att reducera näringsämnen i näringsberikat vatten samtidigt som de kan producera kommersiellt intressanta ämnen. Att odla mikroalger i dräneringsvatten från växthusodling skulle kunna vara ett sätt för odlare, som inte använder recirkulerande odlingssystem, att återvinna näringsberikat vatten. Om mikroalgerna producerar värdefulla metaboliter så kunde detta vara ett sätt för odlare att vinna ekonomiskt samtidigt som näringsläckaget reduceras. I detta arbete undersöks möjligheten att odla mikroalgerna Chlorella vulgaris och Haematococcus pluvialis i en näringslösning med ett näringsinnehåll som motsvarar det i returvatten från växthusodling av tomat. C. vulgaris har en hög proteinhalt och innehåller även fleromättade fettsyror och karotenoider.

Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur mycket plats och hur mycket tid som krävs för att en familj på två vuxna och två barn ska kunna leva självförsörjande på grönsaker och rotfrukter. Familjen vill odla ekologiskt, de har inga maskiner och de håller blandkost. Arbetet förutsätter att familjen tillgodoser sitt övriga födobehov på annat sätt än genom den odling arbetet behandlar. Med utgångspunkt i tabeller för näringsintag beräknas det ungefärliga årsbehovet av grönsaker och rotfrukter för en fiktiv familj på två vuxna och två barn. Ett antal vanliga grönsaker och rotfrukter väljs ut som exempel för vidare beräkningar.

Syftet med arbetet är att visa vilka bär, frukt och grönsaker som går att odla på en odlingslott i zon fem och formge ett förslag på hur lotten kan se ut.  Lottens storlek är 200 m² och har inte stuga, redskapsbod eller växthus. Arbetet ger även en bakgrund till kolonirörelsen i Sverige och internationellt samt Koloniträdgårdsföreningen Falan. I ett intervjuformulär har ett antal kolonister i koloniträdgårdsföreningen Falan i Falun talat om vad de odlar och varför. Växtgrupperna är indelade i frukt, bär, baljväxter, bladväxter, gurkväxter, kålväxter, lökväxter, rotfrukter, stjälkar och knoppar, grönsaksfrukter, kryddor och ätliga blommor.

BedZED är ett område utanför London som har tagit upp viktiga frågor vad det gäller klimatförändringar. Vad kan befolkningen göra för att minska förstöringen av ozonlagret? Men de försöker även åtgärda andra problem så som: energiförbukning, växthusgasemissioner, vattenförbrukning/-förstörelse, överdrivet utnyttjade av naturresurser för att producera livsmedel, foder och komsumtionsvaror, transportsektorns förbrukning av fossil energi och luftföroreningar etc. En viktig aspekt är att köpa närproducerat för att slippa utsläpp av avgaser vid transport av livsmedlen. Detta arbete visar hur tre typhushåll har tänkt med odlingen av grönsaker och rotfrukter när det är en så pass begränsad yta att odla på. Ytan är sex kvadratmeter.